Här följer en kommentar av uppsatsen
ZOMG l2p n00b i wtfpwn u! – En sociolingvistisk studie av språkbruket i onlinerollspelet World of Warcraft. Av Frida Tilly.
Generellt handlar Tilly’s uppsats om hur ny teknologi ger upphov till förändringar i hur vi kommunicerar med varandra. Mer specifikt är uppsatsen en analys av en uppsättning uttryck som är vanligt förekommande i onlinespelet World of Warcraft (WoW).
Enligt Tilly är språket i WoW eklektiskt; det är en blandning av olika slangspråk såväl som en blandning av skrift– och talspråk. Vidare är det ett språk har formats utifrån behovet att kommunicera mycket snabbt, men även andra behov har haft stor betydelse för språket, menar Tilly. Hon betonar och för en intressant diskussion kring språkets förhållande till identitet – dess funktion att bekräfta grupptillhörighet och att skaffa sig status och prestige. Även språkets användning för att skoja och leka tas behandlas.
Jag tyckte uppsatsen generellt sätt var välskriven, intressant, underhållande och gav intrycket av att vara väl genomtänkt. Detta sagt så tycker jag mig dock ändå hitta en del brister värda att ta upp här. För det första så tycker jag uppsatsens avgränsning är något oklar. Är det all språklig kommunikation mellan spelare, eller bara användandet av ”nya ord och uttryck” som uppsatsen fokuserar på? Vilka ord och uttryck är ”nya” och i vilken bemärkelse kan de sägas vara detta? Har de uppstått bland WoW–spelare? Vad finns det i så fall för belägg för att hävda det? Vad har egentligen språket ”leet” med detta att göra? Kort sagt önskar jag att det vore klarare vad uppsatsen egentligen avhandlar.
För det andra tycker jag att redogörelsen för WoW är onödigt lång; den bidrar lite till att svara på uppsatsens frågeställningar.
Min tredje och sista invändning gäller metodvalet. Uppsatsens metodavsnitt är välskrivet och tydligt, men tycks dock finnas ett betydande problem med hur undersökningen utförts. Enligt Tilly är det metoden deltagande observation som ligger till grund för studien. Deltagande observation skiljer sig emellertid ifrån att ”endast” analysera tidigare erfarenheter, på det vis Tilly har gjort. Både deltagandet och observationen bör ske på ett sätt som är förenligt med forskarens ontologiska och epistemologiska ståndpunkter och, i min mening, bör de även vara genomtänkta och strukturerade på ett medvetet sätt. Konkret skulle detta till exempel innebära att forskaren reflekterar över hur aktiv denna bör vara i sitt deltagande och att löpande anteckningar förs under studiens gång. För att detta ska vara möjligt måste undersökningen vara planerad. Man bör alltså inte skriva om sina upplevelser och kalla sin metod deltagande observation om dessa erfarenheter inte erhållits under den tid en man bedrivit sin studie.
